Våren på väg och en tankeställare...

Ännu en helg har förflutit och äntligen lite mildare väder. Tyckte mig under lunchen kunna skönja lite takdropp och ett ev takras, men det var nog en synvilla. Att våren är på väg vittnar Frösö damlags första träningsmatch i lördags om, lite bakvänt känns det nog allt med fotboll i slutet av februari. Seger med 4-0 mot seriekollegan Remsle och Frösön såg mkt starka ut både i passningsspel och fysiskt sett. Kan bli en rolig säsong detta!! Hann med en tur i skidspåret med hundarna också under lördagen, Zindra i selen och Blaise lös bredvid.

Söndagen innebar en tur till fjälls. Barnen lämnas i backen och frun och jag går på tur, de har ännu inte kommit på tjusningen med att göra det. Eller inte blivit tillräckligt gamla, vad vet jag... Just nu är det alldeles för mkt snö i terrängen för att det ska vara kul för hundarna. Kommer de vid sidan av leden så är det 65 cm lössnö och man ska ha tur om man ser huvudet på dom när de sjunker ner i snön. Skall det bli träningsbart för hundarna så måste det nog till ett töväder snart. Kanske ser det annorlunda ut på andra ställen, men rapporterna vittnar om samma förhållanden överallt. Alltid lite stök med att hålla reda på två hundar när man är ute, vare sig det är på fjället eller promenader hemma på byn. Onekligen kan det ju komma en del kraftuttryck som inte lämpar sig i skrift. Drar mig till minnes sista träningsdagen för två år sedan då vännen Kari och jag var till fjälls, en alldeles underbar dag med massor med fågel. Det var fler ekipage ute, men det var ett det lät alldeles förfärligt mkt om, och jag vill minnas att vi tyckte det lät för illa ifrån dom.

Under söndagens tur så sa frun(vi är inte gifta, men det låter bättre i skrift):

-"Lyssna"!

Jag hörde som vanligt ingenting och undrade vad hon dillade om!

-"Hör du hur tyst det är?"

Hon hade alldeles rätt, när jag blev tyst så blev det alldeles tyst runt omkring oss. Fick mig en liten tankeställare där att inte låta så illa ibland. Vad har jag för rätt att störa andra som söker lite tystnad med mitt bråk på hundarna, även om det inte är alltför mkt. Kommande veckor blir det silver-tape över kakhålet när vi tränar förutom när jag måste öppna munnen. Bort med allt onödigt prat så kanske andra får det lite lugnare till fjälls i framtiden;o)

Bilden ovan är tagen vid ett annat tillfälle, med den skillnaden att det är mer snö nu!!

//Per