När jag började blogga, mer eller mindra mot min vilja, nu är det ganska kul, så tänkte jag att försöka tänka på detta med språket jag använder. Det skrivna ordet kan så lätt missuppfattas jmf med om möts ansikte mot ansikte. Efter föregående inlägg så ringde min gode kamrat och sa att han tog åt sig av vad jag hade skrivit om gnällspikar. Typiskt! Där ser man vad lätt det är att missuppfattas! Får tänka ännu mer på språket!!
Att hålla en blogg uppdaterad är ngt som kräver mer tid än man tror. Skall den vara levande så skall man uppdatera den 4 ggr/dag, vem hinner det....
Imorgon är det 2 veckor sedan första parning och man letar febrilt efter tecken på att Zindra är dräktig. Det enda man kan misstänka det på är att hon mkt lugnare än i vanliga fall, och eftersom hon är rätt cool innan så kan ni ju tänka er hur det är! Det andra man märker det på är att hon är alldeles otroligt tillgiven och kärvänlig. Kanske, kanske inte det finns ngt där, eller så är man bara lite nojig. Vi får se!
Vasaloppet närmar sig med stormsteg och det halsonda har letat sig ner i bröstet och upp i näsan! Typiskt!! Måhända att jag kommer att bli kallad fegis, men jag kommer inte att riskera livhanken för att åka 9 mil på skidor. Då får det bli en ny start nästa år istället! Det var ju ändå ganska skönt att få åka så här mkt skidor som jag gjort. Håller tummarna för mig själv!!
Allt för denna gång!
Per
tisdag 24 februari 2009
torsdag 19 februari 2009
Gnällspikar och ont i halsen
Denna blogg som var tänkt att handla om Zindra och hennes valpar har kommit att handla om mkt annat än just detta. Man kan väl få vädra sina åsikter om annat också, eller...
Zindra mår bra och så här nästan en vecka efter sista parning går det inte att märka ngt speciellt, annat var väl inte att vänta. En sak som var lite annorlunda var att hon ville inte gärna hoppa in i hundburen när vi skulle åka bil. Ska ni lämna mig igen, verkade hon tänka när hon tittade på mig lite skeptiskt. Vidare rapporter kommer framöver.
En sak som aldrig upphör att fascinera mig är alla dessa "gnällspikar", eller "buloxar" som min syster kallar dom(hon har säkert hört det på ngn fin föreläsning:)). De finns överallt runt om oss i samhället, på arbetet, i föreningar och till och med på hundkurser. Snabba och ständigt yttrande sitt missnöje över allt och alla. Jag funderar över var dom får sin energi ifrån? Vad är det för mekanism som ligger bakom? Kan man inte lägga sin energi på annat?
Det jag vet med säkerhet är att dom stjäl energi från andra människor som lyssnar, frivilligt eller ofrivilligt. Det kanske är så enkelt som att de mår bättre en liten stund, innan dom hittar på nästa grej att uttrycka sitt missnöje över. Vad gör man åt det? Jag har inte ngn särskilt bra lösning på det hela, men brukar själv hantera det genom att gå därifrån. Har bestämt för mig själv att inte låta mig påverkas av dem och försöker fylla mitt eget liv med saker som jag mår bra av. Familj, goda kamrater, hundar, jakt och fotboll.
Ett litet orosmoln har dykt upp inför Vasaloppet, kli i halsen. Inte halsont, men det kliar lite grann. Hoppas det inte blir mera! Det positiva med det är att jag kan ägna tid åt att valla mina nyligen stenslipade skidor. Tack Tomas HS för att du klämde in ett x-tra par trots massor med jobb.
//Per
Zindra mår bra och så här nästan en vecka efter sista parning går det inte att märka ngt speciellt, annat var väl inte att vänta. En sak som var lite annorlunda var att hon ville inte gärna hoppa in i hundburen när vi skulle åka bil. Ska ni lämna mig igen, verkade hon tänka när hon tittade på mig lite skeptiskt. Vidare rapporter kommer framöver.
En sak som aldrig upphör att fascinera mig är alla dessa "gnällspikar", eller "buloxar" som min syster kallar dom(hon har säkert hört det på ngn fin föreläsning:)). De finns överallt runt om oss i samhället, på arbetet, i föreningar och till och med på hundkurser. Snabba och ständigt yttrande sitt missnöje över allt och alla. Jag funderar över var dom får sin energi ifrån? Vad är det för mekanism som ligger bakom? Kan man inte lägga sin energi på annat?
Det jag vet med säkerhet är att dom stjäl energi från andra människor som lyssnar, frivilligt eller ofrivilligt. Det kanske är så enkelt som att de mår bättre en liten stund, innan dom hittar på nästa grej att uttrycka sitt missnöje över. Vad gör man åt det? Jag har inte ngn särskilt bra lösning på det hela, men brukar själv hantera det genom att gå därifrån. Har bestämt för mig själv att inte låta mig påverkas av dem och försöker fylla mitt eget liv med saker som jag mår bra av. Familj, goda kamrater, hundar, jakt och fotboll.
Ett litet orosmoln har dykt upp inför Vasaloppet, kli i halsen. Inte halsont, men det kliar lite grann. Hoppas det inte blir mera! Det positiva med det är att jag kan ägna tid åt att valla mina nyligen stenslipade skidor. Tack Tomas HS för att du klämde in ett x-tra par trots massor med jobb.
Dagens avundsjuka riktas till grannen som imorse gav sig iväg med salongsgeväret för några dagar till fjälls med fjällripejakt.
Så, nu har jag också fått vara "buloxe" ett tag.//Per
tisdag 17 februari 2009
Sprucken målsättning
Målsättningen att uppdatera bloggen en gång om dan har spruckit för länge sedan, annat var ju inte att vänta. En målsättning som jag hoppas inte kommer att spricka är att inte vara alltför långt efter systersönerna i mål i Mora. De gjorde imponerande insatser i Skinnarloppet som är ett seedningslopp till Vasaloppet och sträcker sig över 45 km. Stort Grattis till Er! Jonatan med en tid på 2.44 och Jakob på 2.58, vilket är imponerande med tanke på att de bor i en snöfattig del av landet. Tankar på sabotage av skidor smyger sig på....
Zindra mår fortsatt bra och har nu kommit in i sin vanliga lunk, möjligen att hon är ngt mer kärvänlig än tidigare. Det är fortsatta promenader med koppelrastning som gäller ngn dag till. Har ändå inga planer på att åka till fjälls eller skogen då kung Bore fortfarande håller oss i ett fast grepp. Glädjande nog kunde man läsa i tidningen imorse att det verkar bli aktuellt med länskort för fjälljakten, men kan inte säkert säga att jag kommer att åka dit ngt mer för det. Bra för övriga länsbor är det hur som haver! Har man en gång blivit biten av skogsfågeljakt med stående hund är det svårt att ta sig ur det ffa om man har en god jaktkamrat med duktiga hundar. Nåväl, Zindra brukar sköta sig med den äran hon oxå!!
Imorgon stundar ännu en träningsrunda om inte kylan sätter stopp. Den 2 mars och framåt tänker jag inte ta ett stavtag.....
Återkommer om en inte alltför avlägsen framtid!
Per
Zindra mår fortsatt bra och har nu kommit in i sin vanliga lunk, möjligen att hon är ngt mer kärvänlig än tidigare. Det är fortsatta promenader med koppelrastning som gäller ngn dag till. Har ändå inga planer på att åka till fjälls eller skogen då kung Bore fortfarande håller oss i ett fast grepp. Glädjande nog kunde man läsa i tidningen imorse att det verkar bli aktuellt med länskort för fjälljakten, men kan inte säkert säga att jag kommer att åka dit ngt mer för det. Bra för övriga länsbor är det hur som haver! Har man en gång blivit biten av skogsfågeljakt med stående hund är det svårt att ta sig ur det ffa om man har en god jaktkamrat med duktiga hundar. Nåväl, Zindra brukar sköta sig med den äran hon oxå!!
Imorgon stundar ännu en träningsrunda om inte kylan sätter stopp. Den 2 mars och framåt tänker jag inte ta ett stavtag.....
Återkommer om en inte alltför avlägsen framtid!
Per
lördag 14 februari 2009
Fram och tillbaka!
Dagen idag har för det mesta tillbringats i bil med att skjutsa, hämta och lämna barn. Vädret har varit toppen hela dagen, som gjort för att vara till fjälls. Zindra får vila några dagar nu och hon ligger åter på plats i soffan i hallen. Det enda som företagits för hennes del är långpromenad med matte under tiden jag beskådade halva Jämtland genom bilrutan.
Fokus just nu ligger på Vasaloppsstarten om två veckor, min fyrtioårspresent från syster med familj, därför kändes det lite kymigt att mitt långpass inte blev av idag. Hann med femton kilometer i det sista dagsljuset, så lite nöjd får man vara. Känns onekligen lite spännande och se om man orkar med nio mil på skidor, som tur är har jag sällskap av en av mina bättre vänner så det kommer säkert att gå bra. Han har oxå fyllt fyrtio, sen kan ni nog räkna ut resten...(frun) Systersönerna kommer oxå att åka i år, så vi får se vem som är först i Mora. Ung och stark eller gammal och smart?
Lite längre fram kommer det att komma en närmare förklaring till varför det blev Gordon setter, men behöver mer tid då det kan bli en ganska lång historia.
Allt för idag!
Per
PS Är det ng som vet ngn som är en hejare på att fixa kanonskidor DS
Fokus just nu ligger på Vasaloppsstarten om två veckor, min fyrtioårspresent från syster med familj, därför kändes det lite kymigt att mitt långpass inte blev av idag. Hann med femton kilometer i det sista dagsljuset, så lite nöjd får man vara. Känns onekligen lite spännande och se om man orkar med nio mil på skidor, som tur är har jag sällskap av en av mina bättre vänner så det kommer säkert att gå bra. Han har oxå fyllt fyrtio, sen kan ni nog räkna ut resten...(frun) Systersönerna kommer oxå att åka i år, så vi får se vem som är först i Mora. Ung och stark eller gammal och smart?
Lite längre fram kommer det att komma en närmare förklaring till varför det blev Gordon setter, men behöver mer tid då det kan bli en ganska lång historia.
Allt för idag!
Per
PS Är det ng som vet ngn som är en hejare på att fixa kanonskidor DS
fredag 13 februari 2009
Zindra hemma!
Var till Sundsvall och hämtade hem Zindra idag. Hon verkar ha klarat vistelsen där mkt bra. Tack Peter och Anna-Lena för god omsorg!
De hann med ytterligare en parning på morgonen idag så nu har de parat sig tre gånger. Nu håller vi tummarna!!
//Per
De hann med ytterligare en parning på morgonen idag så nu har de parat sig tre gånger. Nu håller vi tummarna!!
//Per
torsdag 12 februari 2009
Första inlägget
Detta får bli det första inlägget i denna nyskapade blogg. Tack Kari för hjälpen! Min tanke är inte att ta upp kampen med Alex Schulman och Blondinbella, utan ffa följa det stundande äventyret med Zindra fram till valpning och tiden därefter. Förhoppningsvis blir det snart höst igen och då följer rapporter från jakten.
Zindra ja, hon åkte till Sundsvall i tisdags för att sammanstråla med Mortenfjellets Keano för parning. Rapporterna från Anna-Lena och Peter säger att det har gått mkt bra. De har parat sig 2 ggr, en imorse samt en igår morse. Förhoppningsvis hinner de med ännu en gång innan det blir dags för hemfärd imorgon eftermiddag. Sedan är det bara att vänta och se!
Apropå detta med bloggande så är det en helt ny företeelse för mig och jag har som målsättning att försöka uppdatera den 1 gång/dag, jag hoppas verkligen att jag lyckas med detta.
Allt för denna gång!
Per
Zindra ja, hon åkte till Sundsvall i tisdags för att sammanstråla med Mortenfjellets Keano för parning. Rapporterna från Anna-Lena och Peter säger att det har gått mkt bra. De har parat sig 2 ggr, en imorse samt en igår morse. Förhoppningsvis hinner de med ännu en gång innan det blir dags för hemfärd imorgon eftermiddag. Sedan är det bara att vänta och se!
Apropå detta med bloggande så är det en helt ny företeelse för mig och jag har som målsättning att försöka uppdatera den 1 gång/dag, jag hoppas verkligen att jag lyckas med detta.
Allt för denna gång!
Per
söndag 8 februari 2009
Planerade Valpar
Nu till veckan åker vi till Sundsvall med Zindra.
Förhoppningsvis ska besöket resultera i en snar framtid att Zindra får valpar.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)